Ett, tu, tre. Imorgon skall det ske.
Det här ska ni få fan för.
Vad vi istället har är en mycket förvirrad hyresvärd. Han hade glömt att ta med sig vårt kontrakt. Han hade inte heller tömt ur sin lägenhet. Det var lite det som var meningen med att vi steg upp klockan 04 igår morse, att vi skulle komma fram till ett kontrakt färdigt att skriva på och en tömd lägenhet. Men nej, i Norge är allt lite mer annorlunda än i Sverige. Tillexempel måste man betala för att få åka på vägarna. Att tänka på när man kommer fram till tullarna är att man inte kan betala med svenska mynt i myntfilen och att man inte når fram med Visakortet om man ställer sig för långt ifrån. Men man är väl inte sämre än att man kan backa på en väg där det antagligen råder backförbud och sedan riskera livet för att köra i sidled mot trafiken.
Nu skall jag packa klart mitt liv de närmaste fyra månaderna. Jag letar efter mina höstskor men hittar inga. Men 208 cdskivor ligger tryggt nerpackade i min väska.
Hold me close never let me go
Keep this feelin alive
Make me lose control
Baby, baby
//Elin
Värmland is not the schizznizzle.
Sedan kom gårdagen. Dags för hemfärd och mor ville åka genom Värmland för att hälsa på Siga. Sagt och gjort, Vämland it is. Never again. Dåligt vägskyltat. Dåligt potatismos. Dåliga vägar. Inga vackra hus med glasverandor. Många sjöar (som till Värmlands försvar får räknas till dess enda plus) men knappt några hus runt dem. Illaluktande caféer och elaka getingar. Men det värsta av allt, det finns bara dass. Utedass, i en stad. I'm all in för ekologi och klimat/miljösmart men borde inte Ica ha en kundtoalett? Nej. I Värmland finns det utedass. "Dä ä bare å köre till huse mä den blå dörr'n"
En hemresa som borde tagit runt 4 timmar tog 12. Nu förstår jag Fucking Åmål-tjejens frustration. Fast det var Dalsland, inte Värmland.
Jag tror jag flyttar till Norge i veckan. Tror. Eftersom jag levt livet norröver de senaste dagarna har jag inte riktigt förstått när det är vi flyttar. Det kan vara imorgon, det kan vara i helgen. Men det blir nog bra. Nu har jag ny musik och jag ska snart köpa nya hörlurar så jag kan stänga ute allt oljud om det behövs.
Dessutom har jag en ny karta till min, Idas och Johannas nästa Roadtrip. Nästa år skall vi till Treriksröset och norrut finns det tonvis med loppisar. Skitbra. Men vi kan inte åka över Värmland upp. För där finns det orter som de inte skrivit ut på kartan.
Don't let the world outside there break you
They know not who you are inside
They have never felt your hell
Don't ever let them crack
//Elin
We sure are cute for two ugly people.
Senare idag skall jag bege mig till nordligare breddgrader och gå i mina förfäders fotspår i Dalarna. Skitbra. Jag och mor ska ut på roadtrip och jag tänkte leta andvändbara attiraljer till vårt penthouse. Typ upplåsbara barbaras från Myrorna och begagnade underkläder.
Igår gick jag upp klockan 08.00 för att baka. Jag blev förvånad själv. Fram med mjölet, sockret, havregrynet och smöret och efter 20 minuter var gaffelkakorna klara. What's the occasion? Vi skulle fika med våra gamla lärare från Tingsholm. Dock gick vi på bet, då dem två vi mest sett fram emot att få träffa inte var där. Darn. Men ett ansiktsmeddelande piggade upp och vi är tydligen välkommna tillbaka!
Nu skall jag gå och packa min väska och fortsätta kolla i de där katalogerna som frambringade så mycket ångest för 5 månader sedan, men som nu förgyller min dag. Oh vad jag längtar.
If I was a flower growing wild and free
All I'd want is you to be my sweet honey bee.
And if I was a tree growing tall and green
All I'd want is you to shade me and be my leaves
//Elin
Doris.
Från Ulricehamn for vi österut mot Jönköping. Panikbromsar utanför Mullsjö, letar efter Ryfors konfektyrer, kommer till en golfklubb men hittar efter många om och men ett gult hus med en groda, en gris och en delfin. Och med genitalier helt i choklad såklart. Därefter styrde vi kosan för andra gången mot Jönköping, men kom till en parkeringsficka vid vägkanten där Ida och jag åt som sig bör och Johanna hällde ut sin yoghurt i knäet. Slöseri.
Efter pausen fortsatte vi mot Jönköping, svischade förbi och hamnade i Gränna. Polkagrisar och lunch stod på schemat. Dyrt, segt och torrt sammanfattades våra varma smörgåsar men vägdes upp av de fina husen som vi ska köpa för några miljoner. I Gränna skedde ett byte av förare och Johanna fick sätta sig på passagerarsidan och jag fick lov att köra Doris. Något mer aggressiv i min körning än Johanna men fram kom vi efter ett febrilt letande efter Ödeshög och ett snabbt stopp för posande i Väderstad.
Linköping var vårt enda mål och väl där hittade vi en statoilmack men sedan var det diffust. Efter ett visst cruisande på stan köpte vi mat åt Daniel och åkte för att föda honom. Imponerade gjorde han med en städad lägenhet, städad toalett samt citrondoft i badrummet. Mot kvällningen försökte vi skaffa nya vänner åt honom och hittade en. Medan de gick på spökvandring åkte vi till Olkorridoren och drack te, löste rubiks kub, spelade tv-spel och snackade skit. När klockan närmade sig ett och alla började bli trötta satte vi oss i en något tröttare Doris och for hemåt. Eloge till Ida som nog aldrig har pratat så mycket i hela sitt liv för att hålla oss vakna.
Och Doris. Vad skall man säga? Sveriges kanske äldsta 14åring. Men som hon går. Röd och blänkande. Snabb på gasen, och liten nog för att parkera. Hon är säker gamla Doris.
Se solen, det blir en härlig dag.
God morgon, god morgon.
Se här kommer dagen,
ljusare visioner.
Sången har fått vingar,
åter glada toner.
Borta är nu natten,
hör på alla skratten.
God morgon, god morgon,
god morgon, god morgon.
//Elin
Why I love 'em.
Tydligen så ligger den första skolan där lärarna nu skall få bära vapen endast 25 mil norr om min gamla by. Skönt att man flytt fältet. Det räcker med att David hade med sig sitt vapen på Wal-Mart.
Förövrigt skall Lauren få en pojk. En liten Richard James Barron III, och jag skall tvinga henne till att göra mig till gudmor. Iallafall till hans svenska gudmor. Jag ska bli den bästa auntien han någonsin kommer ha. Vad jag inte förstår är varför de ska döpa honom efter Rick och hans pappa Rick.
4 timmar och 45 minuter av mitt liv spenderade jag framför tv'n idag i väntan på att svenskarna skulle vinna tennisen. Johanna hade svårt att förstå varför jag frivilligt såg på när andra motionerade. Hon förstår inte sådant här. Jag har väntat på friidrotten i fyra år. Jag lämnar inte fotöljen framöver.
Min mor och far blev inneblåsta ute i stugan igår och skulle kommit hem i eftermiddags. Det blev problem och de har fortfarande inte kommit hem. Jag skickade ett ynkligt sms till Johanna i förhoppningen om att hon skulle fatta det dolda budskapet och övveraska mig med mat och sällskap. Hon fattade inte. Johanna- när du läser det här så vet du varför jag smsade dig innan. Kom ihåg det till nästa gång.
But another to make it last
I thought that we were just beginning
And now you say we're in the past
Look me in the eye
and tell me we are really through
You know it's one thing to say you love me
but another to mean it from the heart
And if you don't intend to see it through
why did we ever start?
I wanna hear you tell me
you don't want my love
//Elin
Gone biking. Drunk.
Min kära vän Anna har varit hemma de senaste dagarna. Vi har utnyttjat tiden och vaknat tidigt för att powerwalka nästan varje dag. Vi satsar på Eksjö 2009 och beach 2010. Det kallar jag framförhållning det! 21 november smäller det. Nu har hon till och med sin mors välsignelse.
I helgen hade vi reunion med nästan hela tjejgänget och sommarens sista kväll tillbringades hos Maddelito. Vi åt och vi drack och sedan bestämde vi oss för att göra staden osäker. Men roligt hade vi. Målet är att träffas en gång var sjätte månad. So far so good, en grillkväll på sommaren när alla är samlade och sen den obligatoriska juldagsfesten.
Igår bjöd jag hem kära Sp3 på tisdagsfika men det blev bara sju personer. Idun hade bakat en rulltårta som tog slut innan alla hade hunnit få. Dannyboy flyttar snart ifrån oss och han fick ett aktivitetsset ifall nollningen tråkar ut honom och nudlar för hans överlevnad.
Idag har jag en ladda-upp-batterierna-dag och hittills har jag gjort i princip ingenting. Jag tänkte börja packa ner mina saker men vet inte vad jag ska ta med mig. Min mor ringde mig igår och berättade att jag har fått en koffert. En amerikakoffert som skulle slängas eller säljas men hon räddade den åt mig. Kan man släpa på en koffert på Swebus Express? Det hade gett mig lite Harry Potter- känsla. Iallafall om jag förhäxar en duva och döper den till Hedwig. Johannas fluff kan räknas som Ron's röda hår. Det är lika utmärkande. Och Therese får vara Hermione. Ena är. Ena är Ena.
And the music was soothing, and they all started grooving
Oh yeah, it was electric, so frightfully hectic
And the band started leaving, 'cause they all stopped breathing
//Elin
Tillbaka till hemstaden...
Lördagen kunde inte börjat bättre. En morgonpromenad med min underbara andra hälft här i bloggen. Andades småstadsluft, pratade en massa minnen och skrattade. Ja, livet lekte. Sen bar det hem till Högliden. Där vänatde filmtittande och en god middag. Under mogonpromenaden gick vi förbi den lokala biografen i stan och blev sugna på bio. Det blev filmen Narnia, den där nya. Ojojoj, jag hade inte sett första men jag ska definitivt se den. Elin utlovade att den skulle vara lika bra aom inte bättre än nummer två. Och nog för att en del säger att det är en barnfilm så säger jag pyttsann. Vi stabilicerade medelåldern lite i biografen men det struntar jag i. Bra var det och rekomenderar den starkt!
Sen ner till ICA för att handla mat inför en helt underbar tillställning på kvällen. Ja, kvällen och natten. Helt underbart! Alla vännerna samlades, ja de som hade möjlighet och inte befinner sig på andra sidan jordklotet iaf :) Sara, Maria, Madeleine, Marie, Gabriella, Elin och jag. Tog mig friheten att skriva era namn. Ska göra ett litet avslöjande, vi har inte 100000 besökare i veckan. Men de vi har är trogna, det värdesätter vi mer. Sen om jag och Elin blir de nya superbloggarna, fine by me. Trivs dock ganska bra som det är faktiskt. Ingen press, inga gratissaker, ingenting. Hahaha. Men jag är glad ändå!
Vi besökte den lokala krogen. Men två stycken av brudarna vek av här. En för att skjutsa hem föräldrar och en för att hon skulle till Indien. Eller för att hon skulle prata med nån i telefon. Jag vet inte. Men jag har vant mig vid att säga hej och hejdå. Det är så när vännerna åker runt om i hela världen. Usa, Australien, Usa, Usa, Schwiez, Usa, Schweiz, Australien, Australien och nu Indien och Norge. Ja. Men jag har vant mig. Ni vet vilka ni är och tycker om er väldigt mycket allihopa!
Kvällen var iaf hur bra som helst. Efter att ha väckt en kompis som låg och sov där vi parkerat våra cyklar bar det av hemåt med Elin. Ljummen sommarkväll. MUMMALAINEN!
I dag är en slödag. Inte gjort många knop. Ska promenera stan runt med Elin. Löpa med far och sen ska jag inte göra nåt. Njuta med föräldrarna på deras sista dag på deras semester. Visst låter det bra? Ta hand om er. Sväva lugnt! /ANNA
Rymdfärd ända till stjärnorna.
Jag jobbade som en madman förra veckan och belönade mig själv med att åka och hälsa på mina föräldrar. Tog mig med buss genom tvärs över landet och kom till en solig skärgård. Hann med att fiska, bada, åka båt och äta en himla massa mat. Och så schteeka såklart.
Medan jag var i stugan var Sara på Emmaboda och lyssnade på vårt band Familjen. Inte vårt som i att vi äger det, utan vårt som i att vi upptäckte dem. Hon sa att de hade varit bra.
För de som bryr sig har jag fått två nya tekoppar. En vit med blå blommor och en med grön/gula fikon. Oh så fint.
Igår hämtade jag Johanna och vi tog en snabbfika. Smaksatt vatten med blåbärswienerbröd är bra att ha när man är bitter. För oj vad bitter jag var igår. Johanna sa att min bitterhet har nått nya höjder. Men vem kan klandra mig?
Jag vet inte vad jag vill med mitt liv. Det finns så väldigt mycket roligt som man kan göra. När ska jag hinna rädda världen och ta OS-guld? När ska jag få nobelpriset? När ska jag finna botemedlet till cancer? När ska jag hinna köpa mitt abnormt stora hus och rusta upp det? När ska jag hinna gifta mig med Harry Potter? När ska Harry Potter hinna göra slut med Ginny Weasly?
En vacker dag skall jag sätta mig ned och fundera. Fundera och tänka på vad jag vill göra och vad jag vill ha ut av mitt liv.
Helst av allt vill jag köpa en flygbiljett till första bästa ställe och sedan låta hjärtat styra mig resten av tiden. Bara försvinna bort för ett tag. Göra det jag känner för och inte låta mig styras av andra. Men det får bli någon annan gång.
And I don't believe in the existence of angels
But looking at you I wonder if that's true
But if I did I would summon them together
And ask them to watch over you
To each burn a candle for you
To make bright and clear your path
And to walk, like Christ, in grace and love
And guide you into my arms
//Elin
Saknar en massa saker
Men nästa helg! Längtar redan nu! Alla vänner ska samlas i kära Uschlehamn. Hoppas på kanonväder och ett gott vin. Vänner till sällskap och det kan bli den bästa helgen i sommar. Saknar att vara vid sturebadet. Saknar Åsunden. Saknar att bada vid klipporna. Ska försöka umgås med så många som möjligt och njuta av min lediga tid!
En månad kvar. Ja, det är sant. Till skolan börjar igen. Men jag längtar. Det är helt underbart. Saknar skolan och kompisarna där. Sen att en hel del slutat i klassen, läser andra kurser så ska det ändå bli skönt att få lite struktur på vardagslivet. Träningen måste komma igång. Sen att jag inte kan snacka med en kär vän i gymmet får jag väl överleva med. Får hitta nån annan att skämta med och snacka brudar med!
Nu blir det en lugn kväll med en bok och kanske ett glas gott. Sväva lugnt kära vänner. Vi ses kanske snart. Elin, vi ses iaf nästa fredag! JIPPI! //ANNA