Elin och Anna

Jag har varit väldigt ynklig och väldigt bitter de senaste dagarna.
Jag har varit sjuk. Dödssjuk.

Jag var på esteternas musikal i fredags och passade på att snyta mig när trombonen spelade. Jag grät när det var skratt och jag grät när det var paus. Jag grät konstant alltså.
Förövrigt känns det väldigt bittert att gå på musikal med en av skolans bästa sångröster och sen läsa i tidningen att hennes "dolda talang" är att hon är grym på att sjunga i duschen. Det känns inte riktigt som om du vet vad en dold talang är Therese. Min dolda talang är att jag kan sitta, gå och springa som en skräddare.
Att vara uttalad bra på något är inte en dold talang.

På tal om Therese, hon sitter numera på min "Hall of Fame"-vägg tillsammans med elevrådsstyrelsens insändare i tidningen.

Idag var det Vasaloppet och jag har hejat och hållt tummarna. En del av mina vänner åkte riktigt fort och en del lite långsammare. Men jag är lika stolt ändå.