Deep in the heart of Texas.
Jag har inte sovit på nästan två dygn så hjärnan foljer inte kroppen. Eller tvärtom. Det är även en aning svart att skriva å ä och ö, så ni far acceptera att jag skriver utan prickar.
Jag lamnade Sverige för nagra veckor sen for att aka tillbaka till ett liv jag en gang hade. Jag tillbringade ett antal timmar pa ett flyg, och sedan ett dygn som standbypassagerare i Chichago med tornados och stormar precis utanfor fönsterrutan. Det var spannande.
Jag akte till Texas och fick varldens storsta overraskning. Chockartad overraskning. Jag skall bli auntie till Emma Linnea.
Och bridesmaid. Det ar lite for mycket for en utmattad svenska att ta in pa en kvall.
Val hemma i Fort Worth rullade allt pa som vanligt. Caramel Frappucinos pa Starbucks, chocolate milkshake pa Sonic, the Original, Rosa's Cafe och Wal Mart. Jag traffade vanner som jag inte sett pa lange och jag ville aldrig aka darifran. Vi holl pa att bli ranade och dodade i Mo's affar. Jag satt utelast i 4 timmar i 35 graders gassande solsken. Jag lyckades hamna i en ort som jag inte borde hamnat i och fick ringa runt till alla mojliga vanner for att ta mig hem. Dessutom lyckades jag att skaffa mig ett till brannmarke. Fast det skall vi vara lite hyssj hyssj med, for jag tycker det later mer spannande att saga att det ar "gunwound from driving through the ghetto". Vilket vi gjorde. Da vi aven lyckades vara med om en "rapkonsert" vid en bensinmack.
Forra veckan akte vi ner till San Antonio och fyllde bilen tills jag trodde den skulle explodera. Men skam den som ger sig, ett stopp vid IKEA och vi fick gora rum for oandliga mangder servetter och ballerinakex. Go Sweden.
Igar/inatt beroende pa hur man ser pa saken lamnade jag DFW och flog in mot Washington. Jag tar ur mina oronproppar och far hora " Ladies and gentlemen, we from the cabincrew would also like to thank the personell from the army that's flying with us today. Thank you for everything you do for our country and for protecting us and serving us in such a great way. God bless you all and thank you!"
Darefter bryter applader ut och en man brevid mig staller sig upp och skriker "THANK YOU!!! MMMMMMMMHHHHHM, THANK YOU!"
Jag börjar skratta men tystnar snart da ingen annan tycks se det lustiga i situationen.
Nu ska jag packa upp och sorja det faktum att jag redan har lyckats deleta 10-15 bilder som jag verkligen tyckt om. Men shit happens. God bless y'all.
//Elin
Jag lamnade Sverige för nagra veckor sen for att aka tillbaka till ett liv jag en gang hade. Jag tillbringade ett antal timmar pa ett flyg, och sedan ett dygn som standbypassagerare i Chichago med tornados och stormar precis utanfor fönsterrutan. Det var spannande.
Jag akte till Texas och fick varldens storsta overraskning. Chockartad overraskning. Jag skall bli auntie till Emma Linnea.
Och bridesmaid. Det ar lite for mycket for en utmattad svenska att ta in pa en kvall.
Val hemma i Fort Worth rullade allt pa som vanligt. Caramel Frappucinos pa Starbucks, chocolate milkshake pa Sonic, the Original, Rosa's Cafe och Wal Mart. Jag traffade vanner som jag inte sett pa lange och jag ville aldrig aka darifran. Vi holl pa att bli ranade och dodade i Mo's affar. Jag satt utelast i 4 timmar i 35 graders gassande solsken. Jag lyckades hamna i en ort som jag inte borde hamnat i och fick ringa runt till alla mojliga vanner for att ta mig hem. Dessutom lyckades jag att skaffa mig ett till brannmarke. Fast det skall vi vara lite hyssj hyssj med, for jag tycker det later mer spannande att saga att det ar "gunwound from driving through the ghetto". Vilket vi gjorde. Da vi aven lyckades vara med om en "rapkonsert" vid en bensinmack.
Forra veckan akte vi ner till San Antonio och fyllde bilen tills jag trodde den skulle explodera. Men skam den som ger sig, ett stopp vid IKEA och vi fick gora rum for oandliga mangder servetter och ballerinakex. Go Sweden.
Igar/inatt beroende pa hur man ser pa saken lamnade jag DFW och flog in mot Washington. Jag tar ur mina oronproppar och far hora " Ladies and gentlemen, we from the cabincrew would also like to thank the personell from the army that's flying with us today. Thank you for everything you do for our country and for protecting us and serving us in such a great way. God bless you all and thank you!"
Darefter bryter applader ut och en man brevid mig staller sig upp och skriker "THANK YOU!!! MMMMMMMMHHHHHM, THANK YOU!"
Jag börjar skratta men tystnar snart da ingen annan tycks se det lustiga i situationen.
Nu ska jag packa upp och sorja det faktum att jag redan har lyckats deleta 10-15 bilder som jag verkligen tyckt om. Men shit happens. God bless y'all.
Dagens låt: Our song- Taylor Swift
Our song is the slamming screen door,
Sneakin' out late, tapping on your window
When we're on the phone and you talk real slow
Cause it's late and your mama don't know
Our song is the way you laugh
The first date "man, I didn't kiss her, and I should have"
And when I got home ... before I said amen
Asking God if he could play it again
Sneakin' out late, tapping on your window
When we're on the phone and you talk real slow
Cause it's late and your mama don't know
Our song is the way you laugh
The first date "man, I didn't kiss her, and I should have"
And when I got home ... before I said amen
Asking God if he could play it again
//Elin
Kommentarer
Trackback