Everlasting.

Lördag kväll och jag har blivit friad till. Eller till och till, Johanna och jag pratade om att detta är första dagen sedan jag kom hem från USA som vi inte träffats. När man har träffats så mycket, men fortfarande har lite abstinens, då är det lika bra att ingå partnerskap med en gång. Imorgon skall vi tillexempel cykla till Marbäck ihop. Det är romantik på högsta nivå. Therese skall bara följa med som ett chaperone.

Min mor och far har åkt ifrån mig igen och de ringde imorse och väckte mig. "Jajamensan, jag är uppe", svarade jag käckt, lade på och somnade om. Vaknade två timmar senare och allt det som jag hade planerat att göra gick inte att göra längre.

Om några månader planerar jag att bli landsförrädare och flytta västerut. Till landet där man går runt med lusekoftor även om det är 30 grader varmt, där man går upp en tonart i slutet av varje ord och där guleböj betyder banan. Väl där kommer mitt hår bli midjelångt, tjockt och lockigt. Jag kommer gå runt i klänningar och spela gitarr varje dag. Sitta i parker och strosa i vackra områden. Johanna skall bli kulturell och Therese skall börja sticka. Vad Ena kommer att göra är lite diffust.

På tisdag skall jag shoppa tekoppar med blommönster och ostlådor. Kanske några böcker, spetsgardiner och fåtöljer. Jag hoppas allt får plats i vår lägenhet.

Dagens låt: Nobody knows me at all- the Weepies

I don't give a damn, I'm happy as a clam, nobody knows me at all
Ah, what can you do? There's nobody like you. Nobody knows me at all

//Elin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback