Elin och Anna

Dagen började bra, sovmorgon och massage.
Fortsatte lugn, med musikalbiljettsförsäljning.
Blev drastiskt försämrad.
Men kom starkt igen genom Lager, presentsökande och bullbak.

Jag har blivit tilldelad det bästa uppdraget genom tiderna.
Jag ska lägga ner min själ i detta.
Mumma.

Jag är förundrad.
Varför öppnar människor munnen om dem ändå inte har något vettigt att säga?
Och hur, var, när, blev det svenska folket så främlingsfientligt och inskränkt som det är?
Någonstans på vägen slog det fel. Det måste finnas en allmän uppfattning om att allt som är nytt är farligt, och allt som inte ser ut som man själv är van vid, det är fel. Jag vägrar leva i ett land där det är fel med att vara stolt, men rätt att vara idiotisk och okunnig. Jag vågar inte tro att människor i min omgivning beter sig som dem gör, och tycker det dem tycker. Jag säger inte att det är fel, jag säger inte att ni inte har någonn rätt i att tycka vad ni vill, men jag räds inför insikten att ni inte förstår vad ni själva säger.