Elin och Anna

Kom hem för ett tag sen från skogen, har haft avskedsmiddag för Kajsa ikväll. Det var mycket trevligt, maten var osalgbar, och sällskapet var underbart!
Det är alltid lika roligt att ta del av Annas extrema fobi av katter.. Ailurofobi heter det visst.
Och att 2004 års sommarplåga Mayahii kan väcka liv i absolut alla, bevisar att sommarplågor är något som alla, oavsett om det är inbitna hårdrockar eller estetiska popsnören, lyssnar på och på något sätt, tar del av.

Förresten, fobier visade sig vara riktigt intresannt.
Här är en lista över vad jag lider av:
Avföring- Koprofobi
Bli iakttagen- Skopofobi
Ensamhet- Autofobi
Fattigdom- Peniafobi
Knivar- Aikmofobi
Kräkning- Emetofobi
Misslyckande- Kakorrafiafobi
Mörker- Nyctofobi
Rädsla- Fobofobi
Skrivningar- Grafofobi
Smärta- Algofobi

En annan sak som jag funderat på lite är meningen med en blogg.. Egentligen, varför delar jag och Anna med oss av våra liv med totala främlingar? Nu tror jag dock inte sannolikheten är sådär otroligt stor att det är många främmande människor som läser våran blogg, majoriteten av er är nog sådana vi redan träffat.

Men jag har kommit på varför jag skriver:
- I brist på ett viktigt liv, fyller jag inlägg efter inlägg med saker jag gjort, så det åtminstonde ser ut som jag har ett liv.

-Vissa tränar, jag och Anna bloggar. Vi får iallafall flinka fingrar.

-Det uppfyller något slags tomrum. För mig känns bloggandet som något hemligt, och nästintill förbjudet. Man skulle kunna jämföra det med när man står på Ica och vill/ska köpa vindruvor, men inte vet om dem är söta nog, och bara för att kunna bestämma sig slinker det ner en liten grön druva, och kanske en blå, bara för att jämna upp svinnstatistiken..
Eller så kan man likna det vid när man var yngre och förhoppningsvis dummare och naivare, och man letade igenom hela huset i jakt på julklappar, och när man väl hittade dem kunde man inte hjälpa att man råkade öppna bastudörren och att man råkade lyfta på just den där tvätthögen för att till sin stora glädje se den där leksaken ligga där. Men lik förbannat blev man besviken på julaftonskväll då man insåg att man redan visste alla sina julklappar...

Förresten, nu har även Gottis slutit sig till oss bloggare. Känns bra, nu finns alla parter ur Två Gitarrer och En Tamburin på blogg.se.