Elin och Anna

Idag har jag infört den stora sorgedagen.
Den 3:e april, skall från och med idag, och i all framtid, vara den stora sorgedagen.
Jag skall klä mig helt i svart, fpraya mitt hår svart och ha svart smink. Överallt.
Sedan skall jag krypa ihop, och släpa mina fötter i marken. Så alla hör att jag är på ingång. Och kan fly.
På så sätt ser jag ledsen ut, och alla frågar mig varför jag är ledsen, och jag säger att jag har inget svar.

Idag var ingen bra dag. En väldigt dålig dag.
Intervaller, och seghet.
Ledsamhet, och frustration.
Argsint och sur.
Ontontont och ångest.
Ont i maggropen då folket fick sina studentmössor.
Det är inte rättvist. 6 veckor. 6 jävla veckor.

Dessutom är jag hungrig.
Men jag kan inte öppna kylskåpet.
det är inte ens pyttelitet roligt att det är nåt därinne.
Det är tokmycket äckligt.

Humöret blir inte bättre av det där provet imorgon.
Vem bryr sig om konditionalis, perfekt, futurum och preteritum, 2 texter och en uppsats?
Nu blir det åter till "De acuerdo 2".
fan.fan.fan.

Dagens låt: Counting Crows- Colorblind

I am covered in skin.
No one gets to come in.
Pull me out from inside.
I am folded, and unfolded, and unfolding.
I am,
colorblind

//Elin