Elin och Anna

Jag drabbades tidigare idag av en fruktansvärd huvudvärk, och min kropp gör att jag inte kan äta ipren.
Nu sitter jag och dör av smärta.
Men jag är ju nästan en man, en machoman, och kan därför ta det som en sådan med.

Imorgon har jag och ett antal andra elever religionsprov och jag orkar inte. Jag är så innerligt trött på frälsningen, Pesach, Tora, Bibeln, den heliga anden och allt annat som hör till att jag funderar på att ge upp.
Inte manligt, men ack så bekvämt.

Dagen bestod fram tills dess att huvudvärken kom främst av en alltför högljudd Elin (märk tredje person) och jag ber om ursäkt som vanligt.
Personal note #2 den här veckan: Börja föra mindre oväsen-alltså sluta sjung så förbannat.
Faktum är att jag sjunger konstant, högljutt och falskt, men det är okej, för jag är äldre.
Idag sjöng jag mycket Backstreet Boys, Destiny's Child, Sir Mix a lot och "shake that laffytaffy".
I princip allt som jag kunde relatera till Nils rumpa.

Dagens låt: Scott Miller & the Commonwealth- Still people are moving everywhere

Something move me
so I feel like I'm moving again..
When you're on a one way track
there's comfort in just knowing that
It may look desperate now
But no matter what, no matter how
Still people are moving everywhere

//Elin

Ingen tycks vilja kännas vid sig att den skrivit "överfört" som personligt meddelande..
Mysteriet fortgår och imorgon skall jag gå till botten med det.

Dagen har varit hemskt onödig.
Jag vaknade av att mina föräldrar letade överallt efter ett par nycklar.
Allt som krävdes var att de väckte mig och frågade, jag visste ju hela tiden att de låg på golvet i bilen.
Jag gick till en av Sveriges "bättre skolor" och möttes av inställd filosofi samt inställd svenska, summan av kardemumman blev att jag inte hade behövt gå upp alls, då jag bara har två lektioner på måndagar.
Jäkla skit tänkte jag. Jag tror även att jag skrek både det och ett annat fult ord.

Resten av dagen gick i kampanjernas tecken.
MUF's kampanj "Kan själv" kom till skolan och jag såg det lite som ett ansvar att hjälpa dem stackarna och informera mina kära skolkamrater jag med.
Jag delade ut pins och "kvällslektyr" både hit och dit, och om MUF får nya medlemmar ikväll kan jag nästan säga att det är min förtjänst.
Det mina kära vänner är att göra en samhällsinsats.

Vi hade träning idag, och som vanligt segade jag mig när det var en rolig uppvärmning, dock stod det fel på schemat.
Tanken var ju god iallafall.

Dagens låt: Jeff Buckley- Vancouver

This dream you've ridden on turns your world to explosions
You need to be alone to heal this bleeding stone.
Now, smell the rain of London, it still insists
That we beg for our purity.
As if we are pure in the rain of our contentment,
As if I can think of this no more

.

//Elin

Sjuk
Det är nog det tråkigaste som går att vara
Men den är det inte så farligt
Fast det var första gången jag var så ensam.
Ensam mot kampen.
Att bo just ensam har jag vant mig vid
Tack vara en underbar granne
Utan henne skulle det vara tråkigt
Men den manliga grannen är inte kul att vara utan heller
Ska bli kul att träffa många från B-huset på kick-offen.

En helg helt borta
Andra har roat sig, sjungit och skrattat
Jag har tänkt
Shit vad jag har tänkt
På allt, fast mycket på skolan
De flesta tankar var "tänk om".
Ja, det är "om'et" är farligt.
Men jag ska sluta tänka "om"
Ska byta ut det mot nu.

Efter den 2 november ska jag blir en riktig gymmare.
Aldrig gjort det innan, men nu jäklar.
Ska komma i topp trimm.
MUMMALAINEN!

Ska försöka läsa lite nu
Somnar väl vid fyra i natt också.
Mysigt, not.
Men då får jag lite tid för mig själv att läsa.
Ska inte tänka mer i dag.
Så får det bli
Tvätthögenförsvann i dag också!
Skönt! =)

Sväva lugnt vänner!
//ANNA

Dagen har innehållit en styck sovmorgon som blev abrupt avbruten av ett stycke hund som skällde i mitt öra.
Då var klockan 08.25.
Nästa gång jag vaknade var hon 10.54 och timmarna hade passerat utan min vetskap.
Hunden var gången och jag var lycklig över att jag fått sova.

Igår var jag hos den enda som rör sig i mitt huvud just nu och det var bra.
Vi drack té och åt wienerpecan.
För det är hans favorit.

Dagens skratt framkallades av det personliga meddelandet som någon i klassen skrivit på pengarna som kommit in på mitt konto "överfört".
No shit Sherlock?
Berätta vem du är, för du livade upp min dag.

Förövrigt fick jag ett ilsket mail idag, ilsket och ilsket, så ilsket det kan bli när det kommer från David.
Jaja, jag ska skicka barnkläder, och jag ska skicka din julklapp från förra året, det har bara inte blivit av ännu.
Jävla jänkare till att ha bråttom.
Hakuna Matata. Ikke yalla yalla.

Dagens mest intressanta händelse är att vi fått en ny lärare.
Våran parallellklass har tydligen aldrig varit så tysta.
Reaktionerna var väntade, folk erbjöd sig att bygga ut sin hus för hennes skull.
Men, till skillnad från den lite sämre samhällsklassen (hosthost) så är vi civiliserade och berättade bara litegranna om vad tomteism egentligen innebär.

På tal om tomteism, nytt förslag på att be någon slags bordsbön innan vi sätter oss till bords har gjort.
Beslut togs och vi skall numera be innan vi äter.
Varför?
För att vi vill väcka uppmärksamhet.
I en skola där 91:orna väsnas mer och mer för varje dag måste man ta till drastiska åtgärder och istället för att förarga (som dem gör) vill vi glädja våra medmänniskor och locka till skratt.
Därav bordsbönen.
"Gud fader" har lärts in, men huruvida det blir den, den islamska trosbekännelsen eller en egenhändigt uppfunnen har vi inte diskuterat ännu.
Mer info kommer inom kort.

Jag slutade tidigt idag och väntar på mina föräldrar.
Vi skall bege oss till farfar och se hur han mår.
Jag tänkte vara duktig och städa mitt rum, men jag vet inte.
Jag är rätt lat.
Jag kanske tar en till kopp té istället.


Om jag skulle gifta mig här och nu, idag och fick välja min framtida make helt själv skulle jag välja Jeff Buckley. Tyvärr är han död (bummer) och det ställer ju till en hel del problem. Om vi nu skulle ta Jeff Buckley's dödhet i beräkningarna hade jag gift mig med Chris Martin.
Jeff Buckley eller Chris Martin måste vara dem ultimata.

Idag fick vår lärare tillika tränare för sig att vi skulle ha spänst och styrka.
Jo men kanon, hej muskelvärk och hejdå rörlighet.
Vi sprang och hoppade och flummade och jag insåg att jag aldrig kommer få nån spänst då de flesta klarade att hoppa jämfota upp för en backe på 9 hopp, och jag på 9 hopp inte ens kommit uppför halva.
Jag tror det hängde mycket på hur man böjde benen.
Och om man är skidåkare eller inte.
För det är inte jag, utan alla andra, och jag var sämst.

Natten var ljudlig.
Men jag fick återupprättelse idag, och hämnden är ljuv.
Min sömn är väldigt viktig, annars blir jag lite kinkig.

Samhällslektionen som är dagens längsta lektion skulle vara produktiv, för första gången sedan vi började satte jag och min arbetspartner oss ned och öppnade böckerna.
Det höll i 10 minuter sedan gick vi in i klassrummet för att fråga huruvida vi skulle ha med källkritik och får svaret:
"Elin, sluta störa Anton nu så han kan jobba"- Jo men tack för den.
Efter det var koncentrationen låg och vi konstaterade att det tragiska med vår klass är att vi är väldigt töntiga.
Från början var vi bara töntiga, men nu har vi tagit töntigheten till en helt ny nivå, men avancerat på sexualitetsskämten och sprungit ifrån parallellklassen som fortfarande tror att det finns en viss kemi mellan mig och en annan.
Det faktum att jag försökte boosta upp vår populäritet förstördes när folk lärde känna mig och insåg att det finns en del som är benägna att slicka mig i mitt öra.

Nu skall jag fylla i diagram med färgpennor.
Damn, jag är sen.

Egentligen lyssnar jag inte på något annat idag förutom Vivaldis " De fyra årstiderna", men texten i den låten är minimal, därför blir det en omklädningsrumslåt idag.

Dagens låt: Anthony and the Johnsons- Hope there's someone

Dagen har varit utdragen.
Kom till skolan vid 8, slutade halv tolv, men kom inte hem innan halv sex.
Dock bjöd dagen på en härlig lunch (fisk, potatis, sås), underbara väntetimmar på Resia- studentresan är prel. bokad, dessutom en lång och nödvändig fika.

På tal om ingenting vill jag abra bevisa för min kära klass att jag inte alltid har fel, eller iallfall inte hade alla fel på mitt svenskatal.
Okej jag visste inte att det var oktober
Okej jag glömde bort höstlovet.
Men visst fan regnar det?
Yes, Klassen vs Elin, 2-1.

Mina fötter fryser och vi har slut på pålägg.
Jag funderar på att göra te, men ska nog lyssna på låten som spelas på radio nu.
U2 är skiten.

Muf Ulricehamn har startats upp och Juahanna är ordförande.
Radion intervjuade och hela familjen minus far och bror satt bänkade och lyssnade.

Förövrigt charmar min farfar alla.
Han är bra.
Han är bättre än bra.
Han är rarast och snällast.

Dagens låt: the Perishers- Home Town

If you wanna know why I cry at night
If you wanna know why I'm so uptight
You must come with me back to my home town

//Elin

Det har varit en jobbig dag.

Posten bör heta posten, inte OKQ8 och definitivt inte ICA.
Jag skulle hämta ut en väldigt bra biljett, men upptäckte när jag kommit ner till "posten" att "Nej vi är dumma, vi lurar oskyldiga barn, vi sätter upp en Posten skylt som säger att vi är Posten men egentligen är vi ingen post utan en vanlig bensinmack."
Who cares om ni är ATG-ombud eller inte?
Jag vill kunna hämta ut biljetter och paket och brev och köpa frimärken på en utvald plats. I min barndom skedde detta på Posten men inte nu längre.
Nu ska man springa kors och tvärs, och fram och tillbaka bara för att inse att man inte har bokningsnumret med sig.
Jävla Posten, allt är ert fel.

Och alla 91:or borde uppfostras.
Man slänger inte knäckebröd på golven.
Man skäller inte ut bibliotikarien.
Man stökar inte ned.
Man går inte på led i korridorerna, högertrafik gäller.
Man har respekt för äldre- alltså mig.
Jävla 91:or, allt är ert fel.

Förövrigt har jag alltid gillat vintern, men nu börjar jag ändra mig.
Det gör ont.

Förövrigt är jag arg på annat, och jag orkar inte mer.
Jävla post.
Jävla ungar.

Förlåt för att jag svär.

innan mörkret faller
vill jag reda ut några saker
inga rätt och inga fel
vill jag öppna för en vapenvila
du har din och jag har min del

jag har förlorat dagar och ett hopplöst år
jag har trampat upp stigar där gränserna går
och du blir aldrig en vän igen
en mot en
tills morgonen kommer
ja till morgonen kommer

/Elin

Japp, nu sitter jag i soffan med min favorit granne.
Tänker tillbaka på en underbar helg men mina vänner.
Synd att jag inte pallade med Pluto.
Men jag kan inte vara med på allt har jag kommit underfund med.
Lördagen var som Elin beksivde det MUMMALAINEN!
Det blir svårt att få en bättre dag.
Fast jag hoppas verkligen att den 31 oktober blir mins lika bra.
Winnerbäck ska bli himmleskt kul.
VÄnnerna kommer ner, iaf några. Sen har jag funderingar på att åka till Berra.
Men det blir nog inte i år.
Jag kanske kommer ner när du minst anar.

Har ingen mer skola denna vecka.
Fast det betyder inte ingen läsning. 
Stor inlämning nästa tisdag. 
Men jag är laddad.
Statsvetenska intalar jag mig är kul.
Det går bra att intala sig. =)
Men jag oroar mig lite inför schemat inför maj nästa år.
Kan inte gå i skolan på min väns student! 
Det går inte bara.
Hon var inte på min.
Men hon var ju i USA. 
Jag ska vara i u-hamn.
SKASKASKA!

Annars händer det inte så mycket hos mig.
Ritkigt hemtrevligt hemma hos mig.
Ja, det är faktiskt hemma nu.
U-hamn är hemmahemma.

Livet leker.
Hoppas det gör det för mina vänner runt om i landet och världen också.
Fast nu är ju amerikanen hemma.
Saknar dig getosten!
Ha det bra vänner!
Nu ska jag stänga av datorn.
Det är ett gift.
Sväva lugnt.
/ANNA

Helgen har varit fullspäckad, händelserik och rolig.

Fredagen innebar 20års firande av Emelie, hennes släkt och vi var där och myste och åt tills vi stupade.
Bästa presenten var Annas bok, uppskattad av alla, fast undangömd för farmor och farfar.

Klockan 08.00 på lördag morgon infann vi oss utanför en bygdegård mitt i skogen.
Den årliga mösamarchen tog plats och poliserna och tjuvarna var taggade till tänderna.
8 kilometer skulle avverkas, en sträcka vi klarade av på en sisodär 8 timmar.
Det innebär ungefär 30 cm i timmen, jag skyller på att vi Leifade.
Vårt första stopp intog vi vid första vägkorsningen, 50 meter från start.
Att vi ens kom fram är ett under och att vi inte kom sist tidsmässigt är ett ännu större under.
Däremot kan vi numera konstatera att ingen av oss är överdrivet bra på landskapsblommor.
Dock hade poliserna 28 rätt på snabbfrågorna, jämfört med tjuvarnas 12.. hosthost.

På kvällen bar det av till Pluto, som vanligt.
Från att ha varit tokigt trötta, blev vi övertrötta men fick tillbaka energi och var på topp igen.
Jag tackar en viss herres skateboard för det, samt en bar.
Dessutom är det kul att låtsas vara språkligt begåvad genom att blanda västgötska, hedemorska samt norska.

Jag började att städa mitt rum och sitter nu med ett berg av skit.
Ren jävla skit, överallt.
Varför kunde inte jag födas med förmågan att vara organiserad?

Och det är redan mörkt ute.

En intressant iakttagelse är att två av Colin Hays bästa låtar inleds på exakt samma sätt.
Antingen är det medvetet gjort av honom, eller så dras jag till sådana intron.
Det kan var jag.
Det har ju hänt förut.

Dagen inleddes med ett psykologiprov, huruvida jag kan särskilja på psykoanalys, humanismen, kognitivt perspektiv eller existentialism är svaret- nej.
Jag kunde det imorse, men efter klockan 09.50 försvann allt.

I skrivande stund ser jag på ett av de roligaste inslagen i Vänners historia.
Både Monica och Chandler har dansat "the best I've ever had-dansen".

Förövrigt är det tydligen märkligt att komma till skolan med en termosmugg innehållandes té.
Synd att jag inte kan titta tillsammans med någon.
Anna? Where you at?

Jag är ett antal kronor fattigare tack vare långfika kombinerat med projektarbete.
Årets roligaste kommer bli att se om Norges produktion håller måttet.

Förövrigt har jag ett nytt fritidsintresse.
Jag gav upp min ukelelesamling då jag inte utökat den alls sedan den 21 november förra året.
Nu gäller det istället att samla så många cdskivor som möjligt ur min bok.
Det tragiska är att jag inte ens har hälften av alla de som finns i boken, jag har inte ens en tredjedel.
Jag har lika lite som mikronesien är stort.
Inte många alltså.

På tal om musik har jag lyssnat sönder ett av de bästa banden som finns.
Fast det hindrar mig inte längre.

Vissa saker vill jag inte höra när jag ligger på en vårdcentral och tappas på blod.
Dels är det att höra att mina vener är en så kallad "guldgruva", dels är det att det kommer mycket och att om jag känner något konstigt skall jag säga till, men framförallt är det att mitt blod "rinner fint".
Nu har jag ett skäl och en diagnos. Samt förhoppningsvis mindre smärta.
Lika barn leka bäst och nu kan vi shoppas på apoteket ihop och diskutera tabletter på håltimmarna.

Dagen inleddes redan igår.
Filmkväll med orienteringsgymnasiet och jag vet inte om jag skall skratta åt eller gråta över det faktum att det faktiskt finns dem som aldrig sett "Sound of music".
Hur man kan låta en sådan film gå förbi en osedd är för mig ett mysterium.
Sound of music är mitt livselexir.
Sound of music är ett kulturarv.
Jag är Familjen von Trapp.

Dagens låt: the Perishers- Pills

I hope my smile
can distract you
I hope my fists
can fight for two
So it never has to show
And you?ll never know

I hope my love
can blind you
I hope my arms
can bind you
So you?ll never have to see
What we?ve grown to be

//Elin

BREDBANDET ÄR FIXAT
JAG MÅR BRA!
BERRA ÄR HELT UNDERBAR
HON HAR FIXAT EN SINGERAD CD FRÅN LARS WINNERBÄCK
JAG ÄR LYCKLIG
FINNS MÅNGA ANLDEINGAR
STATSVETENSKAPEN GÅR lite BÄTTRE IAF

VÄDRET ÄR LITE SI OCH SÅ
MEN JAG HAR LÄRT MIG ATT FÖRLÅTA NÅN DÄR UPPE BLAND MOLNEN

I MIN UNDERBARA LÄGENHET ÄR ALLT PRIMA
KÄNNDE MIG HEMMA DIREKT
MUMMALAINEN
OCH MIN DATOR ÄR JU HELT PERFEKT OCKSÅ
GRANNARNA FRÅN DJUPASTE SMÅLAND VILL JAG INTE BYTA BORT!
MYSIGT ATT HA NÅN VÄN SÅ NÄRA
EN DEL AV VÄNNERNA ÄR JU SÅ LÅNGT BORT
VÄNNERNA DÄR HEMMA SAKNAR JAG MYCKET
JAG SAKNAR ALLA JAG INTE TRÄFFAR LIKA OFTA NU

I HELGEN SKA JAG HEM HEM
ULRICEHAMN ALLTSÅ
FÖR NU ÄR MITT HEM HALMSTAD =)
SKA BLI 20 ÅRS GALAJ OCH MÖSAMARCH
MUMMALAINEN DET OCKSÅ!

SAKNAR ER VÄNNER!
TA HAND OM ER OCH SVÄVA LUGNT!
//ANNA

Jag är flummig.
Förlåt.
Jag är högljudd.
Förlåt.
Jag är irriterande.
Förlåt.

Oh well, man kan inte glädja alla.

Det faktum att Kishti använder orden I like ger mig kväljningar.
Där rök två ord ur min vokabulär.

Ikväll packar jag och letar kortlekar.
Vi ska alternativt bojkotta vissa delar och spela kort istället.

Idag har jag druckit alldeles för mycket te.
Tydligen är te vattendrivande.

Imorgon samlas vi halv nio för att åka uppåt i landet.
Vi skall springa i skogen, alla utom jag.
Jag ska bära överdragskläder och påminna om att knyta skosnören.

Jag orkar inte skriva långa meningar idag.
Det märks kanske.

Det värsta som finns är när musik blir vanlig.
Stäng av era öron, snälla.

Dagens låt:  Anna Nalick- Breathe

//Elin

Idag gick jag i skolan.
Sedan körde jag bil.
Och därefter myglade jag mig genom en bussresa till Jönköping och sparade därför 100 kronor.
Glida på en räkmacka is the shit.

Klockan 14.40 inleddes veckans höjdpunkt.
HottisGottis kom och mötte mig.
Våra euforiska blickar möttes, och känslokall som jag är innebär det att jag inte kan bemöta andra som jag bör bemöta dem, utan istället gör vi på vårt eget sätt och petar på varandras axel och säger "heeeeeeeej" med släpig och nasal röst.
Ibland märks det inte att vi pensionssparar.
Förövrigt är Sara kvinnan i mitt liv, och jag är kvinnan i hennes.
Jag såg hennes rum, och det var ett ordningsamt kaos.
Jag såg hennes kamrater, de var amerikaner.
Och jag fnös åt de runda borden.
På Saras skola finns det bibelstudier.
Det är inte min nisch i livet.
Att sjunga Sahara Hotnights väldigt högt och falskt däremot kan mycket väl vara mitt kall.

Kvällen avslutades med vinpimplande.
För det var tydligen därför jag blev medbjuden till staden.
Vin och snacks.
Dock fann vi bara äppeldryck och dipp.
Det dög.

Dagens låt: Slagsmålsklubben- Smart drag Mr. Chister

//Elin

Idag har jag gjort något som inte överensstämmer med vad jag gillar att göra på min fritid.
Jag satte mig i en minibuss, åkte ut till en skog där jag försökte vara pedagogisk och lära barn orientera.
Det faktum att jag skulle vara både pedagogisk samt visa min orienteringsskicklighet är inte en lyckad kombination.
Jag fick ha hand om startkorten istället.

Eftermiddagen blev bra med ett deeptalk.
Planerna inför Jossans hemkomst från Irland har smidits.
Synd att jag är så pryd bara.

Förövrigt skall jag ha pulstest imorgon.
Veckan i Glasgow var inte den ultimata uppladdningen inför det.

Den 31 oktober gör jag något riktigt riktigt riktigt bra.
Och mysigt.
Och roligt.
Och underbart.

Dagens låt: Lars Winnerbäck- Hugger i sten

Jag dricker glögg med balkong dörren öppen inatt
Jag är så trött på alla mail och koder
Jag vill ha dig här på riktigt inatt
Och suga liv ur din halspulsåder
Ja för en doft av sommarens sista dagar
När vinden blåser in ifrån England

//Elin


 

Dagen har varit bra, fast utdragen.
Det faktum att jag varken har engelska eller individuellt val börjar märkas.
Håltimmarna hopar sig, men det gör inget.
Jag gillar att mysa runt i skolan.

Idag i tidningen läste jag om att Sibirien smälter.
Är det något som kan få mig att må dåligt så är det när jag läser om hur vi förstör miljön.
Det faktum att vi själva väljer att förstöra vår planet och att vi inte gör något åt det, ger mig en klump i magen.
Helst vill jag bara att någon ger mig en lapp som det står: "Så här gör du, följ detta och du räddar världen."
Tyvärr har ingen gett mig en sådan lapp ännu.

Om miljöförstöring ger mig ont i magen och klump i halsen så mår jag psykiskt dåligt av bingolotto.
Ingenting kan driva mig till vansinne som bingolotto.
Det är inte det att jag tycker det är något fel med att spela Bingolotto, utan det är snarare den krystade stämningen, det faktum att dem tar dit artister som skall locka tittare samt att det springer runt två stycken lila gosedjur och buggar.
Jag får nog spela på Triss istället för att klara ekonomin.

Imorgon skall jag åka bort, för att lära små människor orientera.
Det kommer ju gå bra.
Märk tonläget.

Nu blir det te.
Och chokladfrosseri.

Dagens låt: Queen- I want it all

Listen all you people come gather round
I gotta get me a game plan gotta shake you to the ground
Just give me what I know is mine

I want it all (give it all) I want it all I want it all and I want

//Elin

Kom hem från ett skotskrutigt land igår kväll.
Veckan har varit underbar, tack SP3+ NS3 för det!
Hur vi har orkat upp varje morgon är en gåta för mig.
Vi har varit rejält svaga.
Här kommer en kort recap på vad vi egentligen sysslat med:

I måndags åkte vi till den otroligt härliga staden Edinburgh, där vi hade ångest över att träffa en del skottar, och försökte göra oss av med dessa på bästa sätt. Det lyckades dock inte, vilket resulterade i en del onda blickar.
Dock medförde dagen 2 nya skivor, the Fratellis samt har hittat sin plats i min bokhylla.
Kvällen tillbringades på Crystal.

På tisdagen var vi i en domstol och lyssnade på när folk dömdes.
Det fortsatte med världshistoriens kortaste samt sämsta guidade tur någonsin, på 24 minuter betade vi av ett universitet som grundades för flera hundra år sedan.
Kvällen tillbringades på Crystal.

Onsdagen innebar ett besök till- damdidam- North Berwick, en by 2 timmar bort från Glasgow. Där skulle vi återigen träffa våra skottar, jag, Johanna och Nils var frivilliga på att stanna hemma från det, men det godtogs inte hos våra lärare. Dumt tyckte vi.
Kvällen tillbringades på hotellet, där en del hade kul.
Väldigt kul.
Tydligen blir jag lik Britney Spears/ Paris Hilton när jag har keps på mig.

Dagen innan hemfärd spenderades i Glasgow då vi äntligen fick upptäcka den staden.
Rufus Wainwright samt the Verve kom i min ägo.
Kvällen tillbringades på hotellet.

Fredag morgon och time att åka hem.
Johanna och jag letade som djur efter våra mycket viktiga nyckelkort.
Vi hade fått stränga order om att inte tappa bort dem, och på morgonen när vi vaknade var de såklart borta.
Senare fick vi reda på att de försvann någonstans under natten då rummet fylldes med människor, handfatet emd urin samt sängbesök.

Saker som sagts den här veckan har varit följande:
"Brrrr, brrrrr, kommunistvodka... brrrr."
"Jag är så svag"
"Allt jag saknar nu är de skotska slotten"
"Tory, tory Hallelujah, when the blue revolution comes!"
"Serrijöken"
"Johanna, ett bowlingklot!"
"A Carling, darling"
"Cheers mate!"

Samt mycket mycket mer, men det är barnförbjudet och jag är för pryd.

Älskadeälskadeälskade farfar fyllde 100 idag.
Han var glad, och entutiastiskt, exalterad och upprymd.
Han var söt som vanligt, och glad över att få bestämma maten.

Dagens låt: the Verve- the Drugs Don't Work

Like a cat in a bag, waiting to drown
cause baby, ooh, if heaven calls, Im coming, too
This time Im comin down
Just like you said, you leave my life, Im better off dead

Now the drugs dont work

//Elin